Spelade min första match i sen den 18 dec 2008 i onsdags. Det blev inte alls som jag tänkt mig, min inställning är och kommer alltid vara att vara att match är match och då är det inge annat än 110% som gäller. Men då möts jag ist av "se det som en träning". Jag var sjukt nervös inför matchen just för att det var så länge sedan, och det är vad jag få höra.
Det skulle vara divII laget(mitt lag) som spelade mot kramfors, men vi var bara 4 st från mitt lag vilket gjorde att det blev u16 laget som fick kliva in. I mitt huvud var det inte deras vinst/förlust helt enkelt inte deras match. Så jag förväntade mig mycket speltid, men så blev inte fallet alls. Så när jag kom hem och hunnit prata igenom allt så insåg  jag att det blev faktiskt en träningmatch för dem(U16 tjejerna) eftersom de har U-sm i helgen. Hade jag vetat att det var så läget såg ut hade jag nog valt att inte spela alls eftersom det endast blev ett stort bakslag för min del. Det är bara glömma och se frammåt.

Börjar jobba kl 14 idag och slutar kl 22. Helgens planer är jobb imorgon börjar 08.00 och sen får vi se hur dagen blir om jag måste vara där hela dagen eller om jag kan kila hem ett tag. Marc åker till sthlm imorgonbitti och kommer hem på söndag kväll. Så jag ska till Mia efter jobbet. Sen får vi se om jag sover där eller om jag åker hem och sover, beror på jobbet. Kanske måste gå dit på förmiddagen, då känns det bättre att sova hemma. Fast jag är väldigt mörkrädd och rädd av mig, jag är liksom inge bra på att sova själv. Kanske är ett bra tillfälle att träna på det?

Nu sitter jag och önskar att jag hade mjölk och kaffe hemma men det har jag inte. Tänkte ta en dusch och fixa mig sen blir det lunch när Marc kommer hem!